MIDSOMMAR 2012

Midsommaren har nu passerat, med ömsom regn och ömsom sol.
Vi, några familjer på vår lyckliga gata, hade bestämt att fira midsommar tillsammans. Hela dagen regnade det och några åkte och tittade på dansen och dansade lite. Själv hade jag stått ute i regnet och planterat blommor, så jag avstod från midsommardansen i det gröna och våta. Tydligen var det ganska bra uppslutning ändå, man kom stannade några danser och gick sedan, så hela tiden avlöstes de dansande varandra. Bra gjort!

Tre familjer samlades hos Mette i hennes fantastiska uterum. Familjen G. hade sina föräldrar med, vi hade vår son Magnus med sambo med och Mette en väninna från San Diego och en väninna från Dalby. Vi blev ca 20 personer. Alla hade bidragit med mat och dryck, inget fattades. Vi åt, vi drack,  vi sjöng och satt  pratade till sena kvällen. Tänk att när vi väl satt oss till bords, sprack molnen upp och solen tittade fram. En lyckad kväll med andra ord.

Jag låter bilderna tala.

STOCKHOLM

Vecka 19 var en intensiv vecka. Måndag, resan hem från Dubai och torsdagen, bussutflykt till Bjärehalvön.

Fredagen var det dags att packa resväskan igen och sätta sig på tåget, för att resa till Stockholm. Jag skulle vara med på en konferens på lördagen och passade på att träffa min son Per, som bor i en studentlägenhet utanför Stockholm. Han mötte mig på stationen och vi åkte hem till honom i Handen där tog vi lite kvällsfika.
Min äldsta dotter Anna, hade också vid denna tiden sin fristad  hos Per, hon arbetade som volontär på Globen, under de veckor som hockey VM varade. Framåt kvällen anslöt hon sig till oss.
Nu var det spännande hur vi skulle kunna samsas om platsen i hans lilla etta. Men finns det hjärterum, så finns det stjärterum, brukar vi säga och det gick alldeles utmärkt.
Lördagen steg vi upp tidigt och eftersom jag inte alls känner till Stockholm, följde Per mig in till stan, till Sergels torg och hotell Plaza, där jag tillbringade resten av dagen. Efter konferensen tog jag en tur på Gallerian där Per kom åter och mötte mig. Jag måste säga att en snällare påg en Per, tror jag inte finns!
Jag var ganska trött efter dagen, så vi åkte hem till Per, som hade köpt lite fika. Både han och jag är intresserade av släktforskning och jag hade tagit med mig, min pärm med uppgifter, som han under dagen kopierat av. Han är mycket flitigare än jag och har till dags datum över 900 uppgifter om släktingar. Hur som helst är det ett roligt och ett gemensamt intresse.

Söndagen var också Anna ledig och vi tre skulle göra Stockholm tillsammans, så roligt att känna att för några timmar "äga" sina vuxna utflugna barn. (även om det var de som tog hand om mig).
Vi beslöt att besöka Hallwyska museet. Ett museum som jag varmt rekommenderar, när man besöker Stockholm.

mathissen mellan våningarna

Paret Wilhemina och Walter von Hallwyl lät bygga ett palats på Hamngatan 4, det tog 5 år att bygga och stod färdigt 1894.  Det blev deras hem på 2000 kvadratmeter och 40 rum. De behövde huset för sina stora samlingar och kontor. Allt är gjort med högsta kvalitet och finaste hantverk. Här finns fina antikviteter och konstverk.
Wilhemina var en samlare av stora mått och hon samlade på allt och hon katalogiserade allt och det skulle bevaras till eftervärlden. Allt som man kunde använda under deras tid, fram till nu bevarades.
Museet har ofta andra utställningar och denna gång var det en konstnär som viker servetter i de mest otroliga mönster och figurer.  Vackert Vikt hette utställningen och jag visar några av hans verk. Tyvärr kommer jag inte ihåg hans namn.

Portal av servetter

Här jag jag något att lära till nästa gång vi skall ha middagsgäster, tror inte det går med pappersservetter!
Fantastiskt var det att se i alla fall.
Min dag i Stockholm avslutades med att vi promenerade ner till Kungshallarna och åt thaimat, innan Anna och Per följde mig till stationen igen.
Det gick väldig lätt att ta sig till huvudstaden med tåg och en god bok på resan.

Ingrid: Ja, det var en fin utflykt till Bjärehalvön och jag hoppas att du besöker både Birgit Nilssons hem och Märta Måås-Fjetterströms museet. Tor var inte med.

EN BUSSUTFLYKT

Birgit Nilssons barndomshem

Knappt hade jag kommit hem från Dubai så var det dags  en bussutflykt  till Bjärehalvön,  nämligen Birgit Nilsson Museum och barndomshem i Svenstad, i närheten av Båstad.
Efter härliga mackor och kaffe i stallbyggnaden, gick vi in i barndomshemmet. Där växte hon upp och bodde som enda barn tillsammans med sina föräldrar, tills hon blev 23 år och det var meningen att hon en dag skulle ta  över gården. Vi fick en bra bild av flickan Birgit Nilsson. Birgit deltog i alla gårdens göremål, inget var främmande för henne. Tidigt upptäcktes hennes musikalitet, hon spelade piano och det sägs att hon kunde sjunga innan hon kunde gå. Efter hand som åren gick, framstod musiken som allt mer viktigt för henne. Det var detta hon ville ägna sitt liv åt!  Hon var med i  kyrkokören, där hon blev uppmärksammad av kantorn. Han såg till att hon fick ta sånglektioner hos sångläraren Ragnar Blenow, som räknas som hennes upptäckare. Han uppmanade henne att söka till Kungliga Musikhögskolan i Stockholm 1941.
Genom ljudguider fick vi på muséet  höra om hennes liv som artist, hennes resor, vid flera montrar var det hon själv som berättade. Vi kunde också höra hennes musik och en filmsal fanns där. Flera av hennes underbara  klänningar och smycken var utställda  Hon var en av våra största operastjärnor, en primadonna. Trots detta så fick vi också uppfattningen av hur jordnära hon var. Hennes kärlek till gården och hembygden bestod hela livet. Varje år återkom hon, för att sjunga i V Karups kyrka.  Tråkigt nog fick man inte fotografera i muséet.
Birgit Nilssonbesöket avslutades vid hennes grav vid V Karups kyrka.

Familjegraven vid V. Karups kyrka
Birgit Nilsson, hennes man Bertil och föräldrar

Efter en mycket god lunchbuffé på Båstads golfklubb hälsade vi på hos fotgrafen Mikael Bermar. Han fotograferade fantistiska naturbilder som han visade i en lada. Jag kom mig inte för att fotografera där inne, vet inte om han tyckt om det.
Därefter gick vi tvärs över vägen,för att besöka keramikern Cecilia Kraitz. Hon använder en alldeles speciellt teknik "Raku" en keramisk brännteknik som utvecklades under 1500-talet i Japan. Den teknik hon använder bränns godset i en 900 graders vedeldad ugn utomhus och godset plockas ut när glasyren smält. Sedan förs de ner i träspån, där krackelera glasyren, som sedan måste putsats fram. Det som efter återstår är krackeleringarnas slumpartade mönsterbildningar. Man vet inte förrän föremålet är klart vilket mönster eller färg det blir.

Vår utflykt avslutades i Båstad på Märta Måås-Fjetttrströms väveri och atelje.

Märta Måås-Fjetterström föddes den 21 juni 1873 i Östergötland och dog 13 april 1941 i Båstad.
Hon utbildades till tekningslärare och 1902 började hon sitt arbete vid Kulturen i Lund. Hon blev föreståndare för Malmöhusläns hemslöjdsförening 1905 och kom till Båstad 1911.
Under hennes tid i Lund började hon rita till vävnader som "Staffan Stalledräng" och till Baltiska utställningen 1914 i Malmö ST. Göran och Draken.
Hennes mattor och vävnader tillverkas än idag för hand i ateljen av skickliga konstväverskor. Sedan 1919 har hennes skisser och tekniker gått i arv från väverska till väverska och i deras händer blir de till mattor och vävnader av högsta kvalite. När hon dog  fanns över 700 förlagor med beskrivning av olika tekniker som rya, flossa och rölakan.
Varje år utses ett textilverk till årets konstverk.
Hennes mönster är verkligen vackra,  jag har tagit någon bild, men eftersom det står på nätet att man inte får kopiera bilder eller texter avstår jag från att visa dem.

Naturligtvis kunde jag skriva mycket mer om både Birgit Nilsson och Märta Måås- Fjetterström, de blev båda legender inom sina områden och det finns mycket skrivet redan i böcker och på nätet.

Ja, det var en lång och dag givande dag och jag vill gärna tipsa om olika utflyktsmål i Skåne.

EN FANTASTISK BYGGNAD

Det var min sista dag och Karin och jag gjorde en utflykt till Abu Dhabi. Vi skulle besöka den fantastiska Moskén där, "Sheikh Zayed Grand Mosque". Den är imponerande och utan tvekan en av de viktigaste arkitektoniska bygnader i dagens UAE. Den är troligen en av de vackraste byggnaderna i världen. Det är en ganska ny moské, bara några år gammal. Den kallas populärt av lokalbefolkning för Grand Mosque och bygdes gemensamt av hantverkare från länder som Italien, Tyskland, Marocko, Indien, Turkiet, Iran, Kina, Grekland och Förenade Arabemiraten. Mer än 3000 anställda och 38 företag deltog i byggandet av moskén.

Storleken på moskéen är 22,412 kvm och motsvarar ca 5 fotbollsplaner. Den är byggd av vit marmor och den har 82 kupoler, där den största mäter 32,8 m i diameter och har en höjd av 85 m - den största i sitt slag.

Moskéen har ca 1000 marmorbeklädda pelare med fantastiska inläggningar av halvädelstenar, pärlemo, ametist mm.




Bilder av pelare inne i moskéen. Pelare och väggar var mycket vackert dekorerade.

De yttre pelarna

Reflekterande pooler omger moskéen.
Allt ger ett fantastiskt intryck och då har jag inte nämnt all inredning. Jag har inte nämnt den stora handknutna mattan i bönsalen, som 1.200 hantverkare har knutit.
Världen störst kristallkrona hänger under den största kupolen.

Ja, det blir mycket den största, fantastiska, men faktan har jag googlat fram. Vi hade tänkt att gå på en guidad tur. Tyvärr kom vi mellan  två turer och det var väldigt varmt så vi orkade inte stå utanför i den gassande solen, alltså  gick vi tittade på egen hand.

Innan vi fick bese moskéen fick vi klä på oss abaya, som sig bör för kvinnor, alltså  täcka armar, ben och huvud. Min klädedräkt var så lång, att jag var rädd för att snubbla. Efter att gått över den stora marmorbeklädda gården, var det dags att ta av sig skorna och lägga dem i en plastpåse. 

Så barfota och rätt klädsel kunde vi gå in i moskéen. Det var verkligen en upplevelse!

MIN SISTA RESA TILL DUBAI!

Burj Khalifa: Världens högsta torn

För lite mer än en vecka sedan, kom jag tillbaka från mitt troligen sista besök i Dubai. Dottern med familj flyttar hem till sommaren.
Denna gången ville jag vara så mycket med familjen och barnen som det bara gick. De flesta av turistattraktionerna har jag ju upplevt tidigare, så nu försökte jag bara att ta varje dag som den kom och låta barnen föreslå vad vi skulle göra tillsammans.

Första fredagen hade barnen garageförsäljning av sina leksaker, de kan ju inte ta med allt hem till Sverige och de pengar som de fick in, får de när de kommer hem till sina nya rum. Leksaker och kläder gick åt och förtjänsten blev god.

Efteråt var alla lite trötta och det började bli riktigt varmt. Så vi gick till The Club, som ligger i deras område. Där åt vi en förträfflig lunch och resten av eftermiddagen tillbringade vi i poolen.
Ella var ivrig att visa vattenrutschkanan.

Även om man är i poolen hela tiden, blir man törstig och behöver dricka, naturligtvis finns baren där så man slipper att gå upp.

Valborgsmässoafton besökte vi Svenska kyrkan för att sjunga in våren och höra talet till våren.

Firandet fick bli på hockeybanan, men det gick ju bra det med. Vi fick höra sång, tal och beskåda elden. Barnen blåste såpbubblor och det serverades korv, dricka och kanelbullar så mycket magen tålde. Det var nog den varmaste Valborg jag firat, men väldigt trevligt.

Khalifa
Ella minsta flickan, bestämde redan första dagen att hon ville besöka Khalifa, med mormor. Det är ju väldigt välbesökt så jag fick beställa biljetter redan tre dagar innan. När tiden närmade sig, började Ella ångra sig, hon blev nog lite rädd, även om hon tidigare varit där med föräldrarna. Det visade sig att det nog mest var hissen som hon var ängslig för. Fredagen kom då vi skulle åka upp, det är ju helgdag och pappa var också ledig. Så vi delade på oss mamma, pappa och mellanflickan Lina gick jakt efter skor i det stora köpcentret. Jag, Carl och Ella åkte upp i tornet. Härifrån är ju utsikten fantastisk och Carl som nu är stora grabben, var en utmärkt guide och visade mormor.

Carl o Ella med utsikten bakom sig.

Ella o Mormor.

Denna bild togs när vi gått igenom säkerhetskontrollen
 för att komma upp i tornet

Turen blev lyckad.
Efteråt när vi väl var nere, bjöd pappan i familjen oss på pizza
Vi åt också världens godaste glass, ser det inte frestande ut?

svårt att välja

Lina verkar ganska nöjd

Delfinarium
Nästa val av attraktion hade Lina bestämt. Hon vill se på Delfinshow och så fick det bli.
Föreställningen inleddes med trollkonstnärer, som var väldigt duktiga och det  fascinerar alltid barn.
Sedan började föreställningen med uppvisning av sälar och delfiner. Det var inte lätt att fånga delfinerna på bild, de var så snabba.

delfinakrobaterna

Kvällen avslutades med kvällsmat på Mac Donalds, så barnen blev helt nöjda och trötta, vilket också mor o mormor blev.

Lite shopping blev det för mig och mycket bad. De flesta dagarna började med att jag gick tvärs över vägen och la mig vid poolen. Dagarna blev ju varma, över 40 grader, så solbrännan blev inte lika brun som vanligt, fick använda stark solfaktor, och ju längre upp på dagen det blev, var det solparasoll eller under en palm som gällde. Tor påpekade mycket riktigt när jag kom hem att han var brunare än jag i ansiktet.

Att bara få en stund med dottern är också skönt, någon förmiddag körde vi ut och tog en kopp kaffe, innan barnen skulle hämtas från skolan.

Här hämtar jag barnen från skolan, se vilka fina skoluniformer de har.

Ella hade gjort en fin hatt i skolan.

Ja, så gick mina dagar i Dubai denna gången. Jag kommer att sakna att inte komma dit mer, men än större glädje är att de nu kommer hem till Sverige. Det skall bli så roligt att följa familjen på nära håll.

Sista dagen åkte jag och Karin till Abu Dhabi för att besöka moskéen där. Den är en av världens största och helt byggd av vit marmor. Den utflykten skriver jag om i ett annat uppslag.

DALBYS NYASTE SKOLA

GLAD PÅSK!

En månad har gått sedan jag skrev i min blog. En kraftig förkylning har ställt till det och formen har inte varit den bästa. Svårt att bara komma sig för att skriva, så nu får det bli bättring.
Våren har kommit och tillfälligt vänt igen, men jag har jag sett vitsippor i Lilla skogen. Det är väl ett tecken om något!

Hasselbacken

Kommer ni ihåg för ungefär ett år sedan visade jag att en ny skola höll på att byggas i Dalby? Sedan januari är den färdig och jag var och tittade på den när det var öppet hus. Hasselbacken F-2skola, den tillhör den stora skolan Nyvång.



  

I ett av allrummen ett schackspel

Skolan har rymliga lokaler och är mycket ljus och inbjudande. Varje klassrum har ett fönster ut till ett allrum, på detta vis kommer ljus från två väderstreck in i rummen. Kan ibland vara lite svårt för de små barnen att koncentrera sig.
De får maten serverad i allrummet och lärarna berättade att de äter mycket bättre idag än vad de gjorde uppe på den stora skolan.
De lärare eller föräldrar jag pratade med var nöjda och det är ju alltid roligt för en skolpolitiker att höra . Det är ju också roligt att se resultat av besluten vi tar i nämnden.
Skolgården var jättefin med fina lekplatser, sen har de bara rätt över gatan ut i naturen, för att göra småutfärder och titta på fåren i hagarna. Snart kommer de nyfödda lammen, vilket är ett säkert vårtecken.

Fler skolor och förskolor kommer att byggas bl.a ute på Påskagänget där den nya utbyggnaden sker. Här kommer också ett nytt bad och idrottsplats att byggas. En förskola där blev ju färdig  redan i höstas.

Hagalundskolan som ligger aldeles i närheten av där jag bor, skall ju också byggas om. Denna skola har gått i långbänk och varit uppe i diskussion för ombyggnad i 10 år! I början fick vi besked om att denna 70-tals skola var i så dåligt skick att endast tegelstenarna dög. Nya byggplaner togs fram för nämnden, helt utan att man skulle bygga om gymnastiksalen, vilket bl.a jag protesterade mot. En ny skola, utan en större gymnastiksal kunde jag inte acceptera! Gymnastiksalen har varit för liten från början och inte räckt till för bollspel och önskemålen om en större gymnastiksgsalal, har varit stora och tydliga från Dalbyborna.
Idag har vi fått en fin gymnastiksal och förhoppningen är att 2014 står den nya skolan klar!

Det händer naturligtvis mer än utbyggnaden av skolor i Dalby, stort och smått och många framtidplaner, alla långt ifrån färdiga och jag kommer väl fortsätta att då och då rapportera härifrån.