HÄRLIGA AUGUSTIDAGAR I NORGE

Vår dotter med familj gjorde i början av sommaren en Norgetripp och besökte familjens stuga där. De upptäckte att stugan var i behov av renovering.  Bland  annat behövdes fönsterna kittas och målas. Vi har inte själva varit där på väldigt många år. Stugan har tillhört Tors föräldrar som inte längre finns i livet.  Tors bror Rolf  bor i Norge, fick en stroke för 2 år sedan och har inte kunnat besöka stugan.

Sagt och gjort. Bella fick för första gången följa med på långtur, alltså först besök hos veterinären för vaccination och avmaskning. Ett fint pass fick hon också. Sedan fick vi köpa ett bilbälte för hundar.
Skrapor och kitt inköptes, likaså sovsäckar och mat för 5 -6 dagar.
Nu var vi redo för vår resa. Bella placerades i baksätet med sin sele, hon verkade trivas alldeles utmärkt. Hela sätet för sig själv. Vid sena eftermiddagen hämtade vi upp Rolf, strax norr om Oslo, och körde ytterligare 2,5 timme innan vi äntligen efter en lång resdag var framme.



Stugan ligger i dag ganska skymd från vägen

Björken har en viss betydelse för familjen Rugsveen. När stugan byggdes av Tors föräldrar och den var nästan färdig, så var Tors farfar på besök och hjälpte till. Just vid denna björk fick han en hjärtattack och avled, så björken står till ett minne av honom.

Bella kom till en helt ny värld, ny luft, nya dofter, ny terräng. I början sprang hon bara runt, runt efter att legat stilla en hel dag i bil. Sen började hon utforska, näsan än i marken och än i luften. Hoppa upp och ner, hoppa över lingon och blåbärstuvor. Detta var äventyret för henne.

Nästa morgon steg vi tidigt upp, det var mycket arbete att göra. Tor och Rolf började med att kitta fönster och jag lagade frukost. Helt modern är inte stugan, vatten saknas och det är karlarnas uppgift att hämta i dunkar, 40 liter i varje dunk.
Medan männen höll på med fönsterna, tog jag itu med att storstäda, mattor ut, dammsuga, tvätta och torka av överallt.

Vädret var underbart så flera kaffepauser ute blev det.

Vem kom på besök om inte våra närmsta grannar, som gick helt fritt omkring på fjället.
De anmälde sin ankomst genom bjällrorna runt halsen. På långt håll hör man dessa bjällror. Även detta var nytt för Bella, att fåren kom inpå oss. Hon var allt lite reserverad. Hemma ser hon får i hagarna när vi är ute och promenerar.



Våra grannar

Vi hann  även med att rensa i vedboden och i ett förråd, detta gjorde jag om till tvättrum, så att man kunde stå ostört och tvätta sig.

Ytterdörren slipades och målades. Tor upptäckte då att tröskeln var alldeles rutten, alltså en ny tröskel fick konstrueras.



Rådhuset i Lillehammer

På lördagen tog vi oss lite ledigt och åkte ner till Lillehammer. Männen gick på motormuseum och jag kollade i affärer på bland annat gågatan. Det var dyrt så inköpen blev få.
Men det norska valet stundade och valrörelsen var i full gång.




Valrörelse på gågatan, Närmast Höyre.

På väg tillbaka upp på fjället gjorde vi en avstickare, för att besöka den plats där Tors farfar levde.
Vi fick ställa bilen nere vid en gård där vi frågade efter vägen. Jo, det var bara att börja gå stigen upp.
Vi stannade upp vid en gammal vikingaplats som också var en fin utsiktsplats över Gudbrandsdalen




Utsikt över det vackra Gudbrandsdalen

Vägen upp var lång och det var varmt.

Skönt med en vilopaus, när man når målet.

Äntligen var vi framme, här har Tor och Rolf lekt som barn. Stugan som deras farfar bodde i var riven och endast ett vedstuga var kvar. Den vidunderliga utsikten som fanns förr var skymd av träd. I dag bygger Tors och Rolfs kusin en ny stuga där. Vi hade turen att träffa på deras kusin däruppe.

När vi kom tillbaka till stugan och kvällen närmade sig satt vi ute och grillade. Vi planerade vad vi skulle göra nästa gång vi kommer upp, för nu har vi fått smak på fjällivet och räknar med att redan nästa år åka dit igen. Huset behöver målas och kanske vi skall bygga en veranda, så att det blir lättare att sitta ute. Söndagen var sista dagen och vi gjorde färdigt.