JAG ÄR BJUDEN PÅ FEST

Jag är bjuden på fest, eller rättare sagt Tor är bjuden, med hustru!

Blå Hallen där vi skall äta middag i november!

Det är inte vilken fest som helst, utan Svenska Bilsportsförbundet firar 75-års jubileum , med fest i Blå Hallen och senare dans i Gyllene Salen i Stockholms Stadshus. och dit är vi medbjudna.

Genast infinner sig tanken, vad skall jag ha på mig?  Naturligtvis vill jag vara så fin som möjligt. Klädkoden är kavaj, alltså mörk kostym för herrarna eller klubbuniform vilket  består av blå blazer med emblem, grå byxor och damerna klänning. Ja, det skall väl gå att ordna på något sätt. Alltså går åtskillig tid åt att kolla kläder i de olika affärerna och att få klädråd. Allt från lång klänning till att i dag kan man klä sig lite hur helst! Till saken hör att jag sett på deras hemsida att hälften av damerna i styrelsen vill bära lång klänning när det nu är fest i Blå Hallen. Vilket inte gör det lättare.
Till sist hittade jag en fin klänning. Jag slog bort tanken på långklänning, även om det var frestande, dels på grund av ekonomin, men framför allt tog jag  mitt förnuft tillfånga. Det stod kavaj på inbjudan och jag försöker följa koden. En lång klänning använder jag bara en gång. Den klänning som jag hittade  kommer att använda flera gånger. Det är fin långärmad röd sammetsklänning som slutar en bit under knäna. Den är enkelt skuren, färgen har en underbar lyster.

Nu gäller det vilka tillbehör jag skall ha, vilka smycken passar. Det blir att ta fram smyckeskrinet, jag har en del smycken som jag ärvt och nästan aldrig använder. Tillsammans med råd från en grannfru så lutar det åt ett mycket vackert granathalsband, örhänge och armband, det såg flott ut tillsammans med klänningen.
När jag var ung, tog jag hål i öronen, men eftersom jag inte använt örhänge på länge så hade hålet i mitt ena öra växt ihop. I dag tog jag mod till mig och gick för att ta ett nytt hål och det var tur det, för det örhänge som hon sköt in får jag inte ta ut på  sex veckor. I mitten av november är festen!

Som ni ser är jag en bit på väg när det gäller de roliga förberedelserna. Kvar att tänka på make up, skor mm. Resan skall bokas! Spännande förberedelser för en pensionär som sällan är ute på galaj.



Gyllene salen där vi skall dansa.



TIVOLIBESÖK

Jag återgår till sommaren och den dagen då vi firade Carls födelsedag. Han fyllde 9 år och ville fira detta med familjen och mormor, morfar och farmor på Tivoli i Köpenhamn.

Tivoli är ju väldigt vackert, där finns något för alla. Det är grönt där med många fina blomsterrabatter. Skönt att bara gå omkring och titta. Nu var det ju så att det var Carl som skulle firas. Mamma fick åka de hiskligaste karuseller med honom, så många som han fick åka på grund av längd och ålder. Tur att det finns begränsningar!

Han prövade allt han fick åka, en del åkattraktioner flera gånger. Berg och dalbana, loopen, radiobilar mm. Farmor och mormor tog det lite mer försiktigt, några karuseller åkte vi, men annars är det ju bra med någon som håller ordning på alla saker.

Här gick det lite lugnare

Flickorna gick gärna i de små affärerna också, det finns ju såå.. mycket att titta på. Här provar de några fina frisyrer!



Så fina vi är!

Carl hade beställt pizza till mat och det blev naturligtvis så. Vi hittade en italiensk restaurang med underbar god pizza! En fullträff!





Vi hade alla en jättefin dag! Farmor och jag ångrade lite att vi inte prövade berg och dalbanan, men det får vi väl göra nästa år istället!



Efter en bra dag var det hej då till Tivoli och att återvända hem till Skåne.

Ingrid: Jo, Lina går sedan 2 år och rider. Det finns en jättefin ridskola i Öknen där. Hon är en mycket duktig liten ryttarinna.

NU ÄR SOMMAREN SLUT!

Att sommaren är slut, betyder att Karin med barn har åkt hem! De har haft ett långt sommarlov här, tack vare ramadan. Skolan där börjar inte förrän i september. Naturligtvis är det tomt efter dem, att inte bara kunna åka till dem och äta äppelpaj!

Lina lycklig tillsammans med häst

Vi har dock haft många trevliga tillfällen att träffas och att fira födelsedagar tillsammans. Sista dagen de var här, fyllde Lina 7 år. Vi firade denna dag med att besöka Citadellet och riddarhelgen i Landskrona. Det började med att vi beskådade riddarna och de vackra damerna i deras fina medeltids dräkter. För Lina är livet hästar och hon fick bekanta sig med en av dem, bara det är en lycka för henne!

En riktig riddare

Vi fortsatte till riddarna och här fick Carl prova en riktig rustning, den var ganska tung!

De gamla kanonerna var spännande att se och klockan 12 fick vi både se och höra saluter från flera kanoner från 13-hundratalet och framåt i tiden. Det hördes ordentligt!

En kanon modell äldre

Lite nyare modell

Dessutom var det riddarspel. Svenskar mot Danskar. Vildsvinsjakten framkallade många skratt.  Där fanns sagoland för barn och spännande bågskytte. När dagen var slut var vi alla nog ganska trötta och jag tror Lina var nöjd med sin dag.

Lina fick naturligtvis presenter och här visar jag ett kort som jag gjort till henne. Att göra personliga uppvaktningskort har blivit en ny hobby för mig och kanske visar jag de andra en annan gång.