DET BLEV JUL I ALLA FALL!

Ja det blev jul i alla fall här på Vångavägen och en riktigt trevlig sådan. Julgranen blev inhandlad i sista minuten. Maten och julklapparna färdiga i tid. När jag stekt julskinkan såg den alldeles för liten ut, eftersom jag inte vill att det skall se  för snålt ut, fick jag på julafton ge mig ut och handla en skinka till. Nu står jag med två skinkor över!

Onsdagen den 22 kom Per någon timme försenad, men det var endå ett under då vädret inte var det bästa. Han hade fått en tågbiljett på tradera för 7 kronor Sundsvall - Stockholm! Därifrån flög han till Sturup. Fantastiskt att allt trots allt klaffade.

Julaftonsnatten infann sig farbror Rolf, han hade kört hela vägen från Norge. Det hade varit halt.

På julafton kom Magnus med sin sambo Nettan och barnen Johan och Morgan.

Christina och Anna kom med hemlagad inlagd sill, Janssons Frestelse, ris á la Malta mm.

 Så det blev massor  av julmat. Ingen behövde gå hungrig från bordet.

Plötsligt uppkom spontant viskningsleken. Vi skulle viska en mening eller citat till bordsgrannen och när det kommit runt skulle det läsas upp. Inte var det samma mening som från början. Vad vi skattade och roligt var det.

Senare på kvällen julklappsutdelning, då vi varit dåliga på att rimma fick det bli nödrim på plats, det var väl så kul.

Den mest uppskattade julklappen fick Morgan

JULVECKA!

NALLEKONSERT

Nallekonsertens Luciatåg

I lördags var Tor och jag på Nallekonsert i Malmö.
För någon vecka sedan frågade vår granne Elin, om vi ville gå på Nallekonserten, sonen skulle vara med och sjunga. Naturligtvis ville vi det. Vi skulle också vara med i ett överraskningsbus för hennes föräldrar som är på besök från Norge. Hennes pappa är en god körsångare och har har länge velat att barnbarnet Alexander skulle sjunga i kör, men han har tidigare inte varit så intresserad av detta. Emellertid började han sjunga i höstas och det var en hemlighet för morfar. Nu kommer vi in i bilden, vi skulle be dom följa med på konserten, där de då skulle upptäcka att barnbarnet var med och sjöng som tomtenisse.

De följde med oss och anade ingenting, trots att de hade många frågor, lyckades vi alla att inte avslöja oss. En stor del av deras släkt dök upp på konserten, lite konstigt var det att de fått platser bredvid oss, men... Morfars min och hans glädje var obeskrivlig, när lureriet uppdagades.







Tor och Morfar Arnstein



Alexander som tomtenisse

Ja, morfars dröm gick i uppfyllelse, Alexander sjunger i kör! Vilken glädje! Så härliga grannar som vi har här i gatan som låter oss vara med på lite bus. Det tycker vi är roligt.

Därefter fortsatte vi till Burlövs Center där yngsta barnbarnet Tobias skulle dansa. Han är med och dansar i Crazy Feet. Härlig glad dans denna gång på Walt Disney tema.

En liten vätte upptäcker sin morfar



Tobias dansar vidare

 Vi är nu i slutspurten inför julen. I början var jag ganska god tid, men jag har mycket kvar att göra.

Ikväll hoppas jag att Per kommer ner till Skåne. Helt säker kan man inte vara i dessa tider. Vädret skall stämma i hela vårt land. Han reser från Sundsvall med tåg till Stockholm och därefter med flyg. Det har varit stora trafikproblem på grund av alla snö. Här ser fint ut i dag efter nattens snöande.

Julklapparna ligger på posten (eller spelbutiken, posten finns inte mer). Då det var oväder i förra veckan så har jag inhandlat flera julklappar över nätet. Böcker som jag har fått tips om från boktokig. och även en del roliga saker från Coolstuff. Tack för tipsen de har räddat mig! Mat och dricka skall inhandlas och lagas till. Granen har vi fått tips om var vi kan hugga. Jag tänker som så att det blir jul i alla fall och det brukar bli bra även om de sista dagarna ser ut som man inte skall bli färdig.

Jag avslutar med några fina vintriga bilder från Dalby

LUCIA

Ja, vad tiden går, nu är det redan Lucia!
Jag har alltid älskat Lucia, jag kommer ihåg stressen med alla lucialinnen som skulle vara färdiga och användas på olika tider under den veckan. Dom skrynklades och barnen spillde saft och de fick tvättas om och strykas om. Den som gladde sig mest var nog jag, att se alla dessa små tindrade lucior och tärnor. Idag är det betydligt lugnare för mig. Jag har avnjutit en underbar luciakonsert i Dalby kyrka. Deras körer är helt fantastiska! Inte nog med det i lördags var jag i Alla helgonakyrkan i Lund och hörde deras kör också den fantastisk.

Det är ett tag sedan jag skrev  i min blogg, men förra veckan var ganska hektisk.
Den började med att vi  på måndagen körde upp till Norge, för att vi skulle övervara vår väns begravning på tisdagen. När vi vaknade på tisdagsmorgon, så upplyste hotellet oss om att det var 24 minusgrader ute. Det var kallt, speciellt när man kom från plusgrader. Dagen var emellertid underbart vacker, som ett sagolandskap. Frosten dallrade i luften och alla träd och granar var täckta av snö och frost, solen strålade från en blå himmel.
Begravningen var klockan elva och hela kyrkan var fullsatt. Det var en vacker och stämningsfull begravning och efteråt följde vi kistan ut till gravsättning. Kyrkan låg på en höjd och vi fick gå sakta runt kyrkan och nerför slänten där graven låg. Det var mycket kallt och jag var inte beredd på detta och mina skor var inte varma nog. Kylan gick genom märg och ben, det tog lång tid innan jag kände mig varm igen.
Efteråt samlades vi till en trevlig minnesstund och vi fick möjlighet att prata några ord med de anhöriga.
Vi körde hem igen direkt då jag hade uppdrag tidigt på onsdag morgon.

Både onsdagen och torsdagen satt jag som nämndeman i tingsrätten, onsdagen i Landskrona och torsdagen var förhandling  förlagd till Lund. Det är ett mål som varar i fem dagar så det är ganska omfattande.
Sista dagen blir på fredag.
Att vara nämndeman är väldigt intressant, man får lära sig mycket om samhället och får väldigt stor inblick i hur saker och ting fungerar. Jag får en aning om hur åklagare och försvarare agerar och att först höra deras sakframställan och sedan slutpläderingen är givande.

Veckan har också betytt lussekattsbak, inhandling av julklappar och inslagning av dessa. De på bilden skall ner till Dubai. Där bor min näst äldsta dotter och hennes familj. Det är naturligtvis tråkigt att hon bor så långt borta, vi får glädjas åt de gånger vi kan träffas, kanske åker jag  ner till våren. Till jul får hon besök av sin storasyster med familj och jag antar de firar en härlig svensk jul tillsammans, systar och kusiner.



julklappar på väg



ETT SORGEBUD

Denna vecka hade jag tänkt att börja skriva lite om vardagens små glädjeämne, men jag börjar med ett tråkigt besked som vi fick. En av våra äldsta vänner från Norge har gått bort. En god vän till Tor från studietiden här i Sverige. Han var med när Tor och jag träffades första gången, var bestman på vårt bröllop och vi var med när han gifte sig i Norge mm. Avståndet och tiden har gjort att vi tyvärr inte har träffats så mycket de sista åren. Dock missade vi aldrig att köra inom och hälsa på honom och familjen när vi var i närheten. Det är trist och tyvärr så att vi som  pensionärer får vänja oss vid att vi inte har våra vänner för evigt.

En god terapi är att börja tänka på julen och i år har jag redan pyntat vårt lilla jullandskap i matrummet. Kyrkan och den stora tomten är riktigt gamla, de jag har ärvt från min mor kanske också efter mormor 



Försök till jullandskap

Ute är det som alla nu har märkt mycket snö och jag kan inte minnas att vi så tidigt haft så vintrigt. Ett par nya känger har jag fått inhandla för att hålla mina fötter torra och varma. Det var stor åtgång av vinterskor när jag handlade igår. När ni ser bilderna så förstår ni. Dessa bider tog jag idag på min promenad med Bella. 

Bella med vit nos

Lekkamrater vad skoj!

Skrylle

Från vårt fönster

Ser det inte härligt ut! Jag gläder mig också åt att se alla barn på pulka eller kälke i de små backarna vi har här. När nu snön väl har kommit önskar man att den stannar lite, i alla över julen. Tyvärr har de lovat plusgrader nästa vecka, så vi får väl se.