VÅRA JULTRADTIONER

Så var då juldagarna tillända och det har blivit lite tid för eftertanke.

Hos oss har julen passerat lugnt,  min svåger Rolf från Norge kom, likaså  min son, som nu bor i Stockholm kom ner till oss i Skåne.
Vi blev färdiga i år också, även om julgardinerna kom upp först på julafton och middagsduken blev struken precis innan våra julaftonsgäster kom och maten skulle på bordet. Det var min äldsta dotter med familj som kom, hon har 3 underbara barn och de var naturligtvis förväntansfulla.
Diskussionerna huruvida tomten fanns eller inte fanns blev livliga. Marcus konstaterade när någon av de stora går ut, så kommer tomten. Är det morfar eller är det pappa som går ut, så är detta tomten.  Om ingen fattas,  ja då är det grannen. Ja, morfar gick ut, han skulle visst köpa kvällstidning lagom efter maten och Kalle Anka. Plötsligt knackar det på dörren och in kommer en stor tomte, nej det kan ju inte vara morfar. Tomten som kom pratade norska och strax efter kom morfar tillbaka. Alla var där, plus tomten, som de inte kände igen, det var en mycket snäll tomte och han hade fina klappar till barnen. Dessutom kunde han trolla fram en guldpeng från Hannas öron! Var det kanske därför hon haft så ont i örat innan och fått gå till doktorn?

Julafton förflöt som sig brukar, mat, Kalle Anka, julklappar mm. Det är svårt att ändra något, eller försök att ta bort något. Traditioner är viktiga och precis som sonen säger: Så har vi alltid gjort! Nej, det får inte bli för stora ändringar.

Om jultraditioner har Kim M Kimselsius skrivit så trevligt, så läs gärna om detta i hennes blog:
Kim M. Kimselius är här nu

När jag läste hennes blog kom jag  att tänka på några trevliga traditioner, som blev ett måste när jag var barn.
Bland annat att min mor gjorde en julkalender till mig, där hon på ett rött sidenband knöt 24 stycken godisbitar och överst var den största godbiten. Sedan hängde hon bandet över min säng och på morgonen fick jag klippa av en godisbit. Kanske en förlaga till dagens chockladkalender. Jag gjorde likadana kalendrar till mina barn när de var små, men det var ganska svårt att hålla sig till en bit om dagen.
En annan sak som jag kom på var de julsaker vi smyckade granen med. Där var gamla änglar av filttyg från min mors barndom. De har jag kvar i än dag och är mycket rädd om, eftersom de är så sköra.
Far hade från sitt hem, en fisk, en torsk som skulle hänga högt upp i granen nära stammen. Det var torsken Hilding, som min far berättade historier om när jag var liten och inte ville äta min mat. En bit till för torsken Hilding och en bit för... Det blev en hel del olika sagor. Torsken har inte jag inte kvar, den fick min bror, men sagor om torsken Hilding, har även jag berättat för mina barn.

Mycket viktig var också vem som skulle röra i gröten. Det blev oftast någon mina fastrar, de hade störst förtroende för detta uppdrag. Gröten skulle röras med andakt och i en 8, annars blev det inte bra.
Min storasyster Gertrud tog senare på sig detta uppdrag, när hon besökte oss på julafton.

En del traditioner har vi tagit med oss till i dag som ett måste.
Min farfar var smedmästare i Ystad och från honom har vi både en sjuarmad ljusstake och en adventstake. Kyrkan från mitt hem står på skänken och några gamla och nya figurer med.
Speciell plats har den gamla tomten.
En liten fin tomtemor, som är mig väldigt kär, gjorde min äldsta dotter när hon var barn och gick en kurs för att lära sig forma figurer och dreja i keramiken. Den står  nu på hedersplatsen!

Vi har idag lagt till andra seder från Norge, det måste finnas en norsk getost på julbordet.
Under åren har jag också skaffat några enstaka nya julsaker, några fina julgranskulor från Dubai. I somras på en av våra resor köpte jag en stor tomte från tomteverkstaden  på Älvkarleö. Den pryder nu sin plats under granen.

Alltså julen förflöt lugnt och stilla, men med de flesta av våra traditioner och alldeles för mycket mat.

Nu i mellandagarna har jag haft lite tid över och läst bl.a Simon och Ekarna av Marianne Fredriksson. En fantastiskt bra bok, en bok som alla bör läsa! I kväll skall vi gå och se filmen, jag är lite rädd att jag skall bli besviken, att jag har för stora förväntningar. Hur som helst det skall bli riktigt roligt.