PRÄSTVIGNING

Dagarna i januari har verkligen sprungit iväg och jag har inte riktigt hunnit ifatt. Nåja, det har varit hektiska dagar ändå. Vardagen har kommit igång med möten av olika slag. Knappt hade min svåger och son åkt hem efter julbesöket, förrän de åter var på besök. Denna gång för att övervara vår dotter Christinas prästvigning i Lund Domkyrka.

Söndagen den 15:de januari var det alltså dags. Jag steg upp först av alla, för att laga frukost och precis när tevattnet och äggen var klara gick strömmen i Dalby och vi var strömlösa i en timme. Varför just denna dag? Allt ordnade sig och vi kom i tid till Lund.

Lunds domkyrkas vackra altartavla

Kyrkan började fyllas med folk, vi närmsta anhöriga hade reserverade platser uppe vid koret.



Tor, jag och Anna Roeser i spänd förväntan

Klockan 11 prick, reste alla sig upp och in vandrade  den långa processionen, den långa vägen upp till högaltaret och snart var alla placerade på sina platser i kyrkan. Det var mycket stiligt.




Därefter kunde Högmässan och Prästvigningen börja, med bl.a deras löften och prästernas handpåläggning. Allt enligt gammal tradition, mycket högtidligt och en glad högmässa. Biskop Antje Jackelén vigde dem och sände dem ut i församlingen. Biskopens predikan och tal, var nog den bästa predikan jag hört. Hon är en fantastisk talare.
Som ni nog förstår var det en väldigt fin högtid och vi var otroligt stolta över vår Christina som nu efter flera år av kämpande äntligen är färdig.

Efter högtiden i kyrkan, ställde de nya prästerna tillsammans med biskopen upp för fotografering utanför domkyrkan.

Äntligen över och så glada nyblivna präster

Nu var vi alla hungriga och färden gick till Bjärred där vi serverades lunch. Anna, Christinas fru hade varit fantastisk och lagat en härlig soppa, bakat bullar och tårtor. Det smakade så gott, tyvärr glömde jag att fotografera maten denna gång, då jag fick hjälpa till att servera.



Med sina spralliga syskon

 Ja, så var en lång och minnesvärd dag över.
Christina började redan på måndagen sin nya tjänst som pastorsadjungt i Fosie församling i Malmö.

Att nå fram och bli färdig med sin utbildning har tagit många år av studerande, många tentor och uppsatser eller andra prövningar, så har det varit för Christina. Så har det också för hennes tvillingbror Per. Fredagen den 13, gick båda upp i examen, Christina i prästexamen och Per som fick vända tillbaka till Härnösand för slutprov och lämna in sin sista uppsats för att bli färdig förskolelärare.
Hans insats får man inte glömma, den har varit lika stor och sen augusti har han arbetat heltid på förskola i Stockholm. Nu väntar vi bara på resultatet, så är också han färdig med sin utbildning.

Hur som helst är Tor och jag i dag både glada och mycket stolta över våra barns insatser.


Ingrid: Bra att du påminner mig om att blogga, ibland har jag bara inte fått ihop det. Som du ser är jag igång igen och skall försöka skärpa mig. Anna. Hanna och Johanna finns på min att läsa lista, tack för tipset!