MIDSOMMAR 2012

Midsommaren har nu passerat, med ömsom regn och ömsom sol.
Vi, några familjer på vår lyckliga gata, hade bestämt att fira midsommar tillsammans. Hela dagen regnade det och några åkte och tittade på dansen och dansade lite. Själv hade jag stått ute i regnet och planterat blommor, så jag avstod från midsommardansen i det gröna och våta. Tydligen var det ganska bra uppslutning ändå, man kom stannade några danser och gick sedan, så hela tiden avlöstes de dansande varandra. Bra gjort!

Tre familjer samlades hos Mette i hennes fantastiska uterum. Familjen G. hade sina föräldrar med, vi hade vår son Magnus med sambo med och Mette en väninna från San Diego och en väninna från Dalby. Vi blev ca 20 personer. Alla hade bidragit med mat och dryck, inget fattades. Vi åt, vi drack,  vi sjöng och satt  pratade till sena kvällen. Tänk att när vi väl satt oss till bords, sprack molnen upp och solen tittade fram. En lyckad kväll med andra ord.

Jag låter bilderna tala.

STOCKHOLM

Vecka 19 var en intensiv vecka. Måndag, resan hem från Dubai och torsdagen, bussutflykt till Bjärehalvön.

Fredagen var det dags att packa resväskan igen och sätta sig på tåget, för att resa till Stockholm. Jag skulle vara med på en konferens på lördagen och passade på att träffa min son Per, som bor i en studentlägenhet utanför Stockholm. Han mötte mig på stationen och vi åkte hem till honom i Handen där tog vi lite kvällsfika.
Min äldsta dotter Anna, hade också vid denna tiden sin fristad  hos Per, hon arbetade som volontär på Globen, under de veckor som hockey VM varade. Framåt kvällen anslöt hon sig till oss.
Nu var det spännande hur vi skulle kunna samsas om platsen i hans lilla etta. Men finns det hjärterum, så finns det stjärterum, brukar vi säga och det gick alldeles utmärkt.
Lördagen steg vi upp tidigt och eftersom jag inte alls känner till Stockholm, följde Per mig in till stan, till Sergels torg och hotell Plaza, där jag tillbringade resten av dagen. Efter konferensen tog jag en tur på Gallerian där Per kom åter och mötte mig. Jag måste säga att en snällare påg en Per, tror jag inte finns!
Jag var ganska trött efter dagen, så vi åkte hem till Per, som hade köpt lite fika. Både han och jag är intresserade av släktforskning och jag hade tagit med mig, min pärm med uppgifter, som han under dagen kopierat av. Han är mycket flitigare än jag och har till dags datum över 900 uppgifter om släktingar. Hur som helst är det ett roligt och ett gemensamt intresse.

Söndagen var också Anna ledig och vi tre skulle göra Stockholm tillsammans, så roligt att känna att för några timmar "äga" sina vuxna utflugna barn. (även om det var de som tog hand om mig).
Vi beslöt att besöka Hallwyska museet. Ett museum som jag varmt rekommenderar, när man besöker Stockholm.

mathissen mellan våningarna

Paret Wilhemina och Walter von Hallwyl lät bygga ett palats på Hamngatan 4, det tog 5 år att bygga och stod färdigt 1894.  Det blev deras hem på 2000 kvadratmeter och 40 rum. De behövde huset för sina stora samlingar och kontor. Allt är gjort med högsta kvalitet och finaste hantverk. Här finns fina antikviteter och konstverk.
Wilhemina var en samlare av stora mått och hon samlade på allt och hon katalogiserade allt och det skulle bevaras till eftervärlden. Allt som man kunde använda under deras tid, fram till nu bevarades.
Museet har ofta andra utställningar och denna gång var det en konstnär som viker servetter i de mest otroliga mönster och figurer.  Vackert Vikt hette utställningen och jag visar några av hans verk. Tyvärr kommer jag inte ihåg hans namn.

Portal av servetter

Här jag jag något att lära till nästa gång vi skall ha middagsgäster, tror inte det går med pappersservetter!
Fantastiskt var det att se i alla fall.
Min dag i Stockholm avslutades med att vi promenerade ner till Kungshallarna och åt thaimat, innan Anna och Per följde mig till stationen igen.
Det gick väldig lätt att ta sig till huvudstaden med tåg och en god bok på resan.

Ingrid: Ja, det var en fin utflykt till Bjärehalvön och jag hoppas att du besöker både Birgit Nilssons hem och Märta Måås-Fjetterströms museet. Tor var inte med.

EN BUSSUTFLYKT

Birgit Nilssons barndomshem

Knappt hade jag kommit hem från Dubai så var det dags  en bussutflykt  till Bjärehalvön,  nämligen Birgit Nilsson Museum och barndomshem i Svenstad, i närheten av Båstad.
Efter härliga mackor och kaffe i stallbyggnaden, gick vi in i barndomshemmet. Där växte hon upp och bodde som enda barn tillsammans med sina föräldrar, tills hon blev 23 år och det var meningen att hon en dag skulle ta  över gården. Vi fick en bra bild av flickan Birgit Nilsson. Birgit deltog i alla gårdens göremål, inget var främmande för henne. Tidigt upptäcktes hennes musikalitet, hon spelade piano och det sägs att hon kunde sjunga innan hon kunde gå. Efter hand som åren gick, framstod musiken som allt mer viktigt för henne. Det var detta hon ville ägna sitt liv åt!  Hon var med i  kyrkokören, där hon blev uppmärksammad av kantorn. Han såg till att hon fick ta sånglektioner hos sångläraren Ragnar Blenow, som räknas som hennes upptäckare. Han uppmanade henne att söka till Kungliga Musikhögskolan i Stockholm 1941.
Genom ljudguider fick vi på muséet  höra om hennes liv som artist, hennes resor, vid flera montrar var det hon själv som berättade. Vi kunde också höra hennes musik och en filmsal fanns där. Flera av hennes underbara  klänningar och smycken var utställda  Hon var en av våra största operastjärnor, en primadonna. Trots detta så fick vi också uppfattningen av hur jordnära hon var. Hennes kärlek till gården och hembygden bestod hela livet. Varje år återkom hon, för att sjunga i V Karups kyrka.  Tråkigt nog fick man inte fotografera i muséet.
Birgit Nilssonbesöket avslutades vid hennes grav vid V Karups kyrka.

Familjegraven vid V. Karups kyrka
Birgit Nilsson, hennes man Bertil och föräldrar

Efter en mycket god lunchbuffé på Båstads golfklubb hälsade vi på hos fotgrafen Mikael Bermar. Han fotograferade fantistiska naturbilder som han visade i en lada. Jag kom mig inte för att fotografera där inne, vet inte om han tyckt om det.
Därefter gick vi tvärs över vägen,för att besöka keramikern Cecilia Kraitz. Hon använder en alldeles speciellt teknik "Raku" en keramisk brännteknik som utvecklades under 1500-talet i Japan. Den teknik hon använder bränns godset i en 900 graders vedeldad ugn utomhus och godset plockas ut när glasyren smält. Sedan förs de ner i träspån, där krackelera glasyren, som sedan måste putsats fram. Det som efter återstår är krackeleringarnas slumpartade mönsterbildningar. Man vet inte förrän föremålet är klart vilket mönster eller färg det blir.

Vår utflykt avslutades i Båstad på Märta Måås-Fjetttrströms väveri och atelje.

Märta Måås-Fjetterström föddes den 21 juni 1873 i Östergötland och dog 13 april 1941 i Båstad.
Hon utbildades till tekningslärare och 1902 började hon sitt arbete vid Kulturen i Lund. Hon blev föreståndare för Malmöhusläns hemslöjdsförening 1905 och kom till Båstad 1911.
Under hennes tid i Lund började hon rita till vävnader som "Staffan Stalledräng" och till Baltiska utställningen 1914 i Malmö ST. Göran och Draken.
Hennes mattor och vävnader tillverkas än idag för hand i ateljen av skickliga konstväverskor. Sedan 1919 har hennes skisser och tekniker gått i arv från väverska till väverska och i deras händer blir de till mattor och vävnader av högsta kvalite. När hon dog  fanns över 700 förlagor med beskrivning av olika tekniker som rya, flossa och rölakan.
Varje år utses ett textilverk till årets konstverk.
Hennes mönster är verkligen vackra,  jag har tagit någon bild, men eftersom det står på nätet att man inte får kopiera bilder eller texter avstår jag från att visa dem.

Naturligtvis kunde jag skriva mycket mer om både Birgit Nilsson och Märta Måås- Fjetterström, de blev båda legender inom sina områden och det finns mycket skrivet redan i böcker och på nätet.

Ja, det var en lång och dag givande dag och jag vill gärna tipsa om olika utflyktsmål i Skåne.