EN JULGÅVA
För några veckor sedan fick jag två brev, som jag inte riktigt kan släppa. Vi är säkert många som fått dessa brev.
Det ena kom från Cancerfonden, det är utskickat till dem som stött cancerfonden vid t.ex begravning.
Ett brev fanns medlämnat från en ung kvinna, som för ett år sedan besegrat cancern. Ett gripande brev om hennes kamp mot sjukdomen och dess svåra behandling, hennes oro att inte få se dottern växa upp eller följa bonusdottern ut livet.
Alla har vi någon i vår närhet som fått cancer, denna hemska sjukdom. Kanske känner vi någon som just nu kämpar för sitt liv och går igenom tuffa behandlingar. Själv har jag under året varit med om två begravningar där cancern alltför tidigt tagit deras liv. Jag känner också två kvinnor som har bröstcancer och går igenom tuffa behandlingar.
I vår släkt har min far, min faster och min svärfar avlidit i cancer.
Det andra brevet kom från Hjärt och Lungfonden. Jag stöder denna fond genom att ge en hundralapp i månaden.
För snart två år sedan vaknade jag en morgon och mådde jättedålig, min första tanke var kraftig influensa. Jag mådde illa, hade ont i överkroppen, kunde knappt lyfta mina armar. Efter ett tag förstod jag att det inte var influensa, smärtan i bröstet tilltog och Tor ringde ambulans.
Jag blev hjälpt av flera änglar, allt från ambulanspersonalens professionella omhändertagande med smärtlindring,syrgas, medicin. De förde mig till lasarettet i Lund, där personal stod beredda att ta hand om mig och till slut på Hjärtintensiven där jag fick ett eget rum med övervakning att vila ut på.
Efter 5 dagar kom jag hem och nu följde en uppföljning av mitt hjärta på hälsoenheten. Jag fick gå på föreläsningar, fick träning under en sjukgymnast ledning mm. Alla verkade måna om att allt skulle gå bra och att jag skulle kunna leva ett normalt liv, vilket jag gör idag, jag mår bra.
Forskningen har gått framåt med en väldig fart och därför lever jag så bra idag.
När min mor dog i en hjärtinfarkt 1975, var det inte så mycket man kunde göra. Mina barn var små då och jag har många gånger önskat att hon fått leva längre, för att stödja mig och för att hon skulle få följa sina barnbarn.
Dessa två brev önskar bidrag till forskningen inom respektive område. Där finns fortfarande mycket kvar att utforska.
Hjärt o Lungfonden t.ex kan man ge ett bidrag till forskartid eller någon liten gåva som t.ex ett halsband.
Detta kan vara en julgåva givet med hjärtat och till glädje för väldigt många.
Verkligen två viktiga forskningsområden! Mer pengar till forskning så kan fler liv räddas!
SvaraRaderaÄr så tacksam att allt gick bra med dig, du måste leva minst 80 år till.
Vilket bra och viktigt inlägg Astrid!! Jag har just fått två nära släktingar som fått bröstcancer, mor och dotter SAMTIDIGT. Märkligt. En bor i Australien och en i Sverige. De opererades med en veckas mellanrum och vi håller alla tummar för att det ska gå bra när de nu snart sätter igång med strålingsbehandling. Dottern måste bara först förlösas med sitt första barn...
SvaraRaderaJag är också så glad att det gick bra för dig och att du fick den vård du behövde och förtjänade!!
BRA förslag till julklapp! Jag gick faktiskt direkt och skrev upp det på min önskelista!
Vi har Molly här! Underbart kul! Nu ska vi spela Monopol och ha fredagsmys. Hälsa Tor att hon har framfört hans hälsning! KRAM och trevlig helg!