SLÄKTFORSKNING MED HÄRLIGA SKÅNETURER

Då och då återvänder jag tillbaka i tiden och till mina gamla släktingar. Nu är Per nere och han tycker det är lika roligt som jag att hälsa på de gamla släktingarna som levde för länge sedan.
Alltså lite utfärder till den skånska myllan och landsbygden. Vårt första stopp var i Vid S. Åkarps kyrka där några av släktingarna är begravda, bl.a min mors moster Thea och morbror Per.

Mina döttrar är lite rädda för att vi bara skall hamna i en massa årtal och namnlängder när vi söker släktingar bakåt i t tiden. De blir lätt så, men jag skall försöka att även dokumentra hur de levde och om jag har några minnen eller berättelser.
Moster Thea som var min gudmor har jag ett svagt minne av, hon dog 1954.  Jag minns när hon besökte oss i Malmö, hon hade troligen tagit bussen in från Käglinge. Naturligtvis minns jag mest kakorna hon hade med sig, ofta var det så kallade franska våfflor.
När mor och jag besökte hennes som jag då tyckte stora hus och den långa resan med bussen ut på landet ( spännande). Hon hade en stor fin uppvuxen trädgård och vi satt i bersån och där serverades kaffet, hemmmagjord saft till mig och naturligtvis kakor. Ett speciellt minne är det stora valnötsträdet som vi satt under. Vad hon gjorde och levde av, under sin levnadstid vet jag inte med säkerhet, men troligen i jordbruket eftersom släkten var lantbrukare. Jag skall försöka ta reda på mer om detta och leta upp huset där hon bodde  med största sannolikhet tillsammans med brodern Per. Han dog innan jag föddes och om honom har jag inga minnen. Thea blev 74 år gammal och dog av sockersjuka (diabetes) på Trelleborgs sjukhus.

Efter att besökt Thea och Per gick färden gick vidare till V. Tommarp där min mormors mors far Jeppa Nilsson hade sin familjegrav. Här ligger han med sin hustru och 3 av hans barn begravda. 2 barn dog tidigt, bara 1år och 3 år gamla. Detta var ju inte ovanligt förr, men familjen fick ändå en stor barnaskara med 6 barn som nådde vuxen ålder.

Gravplatsen är väldigt fin med en stor svart pelargrav, två mindre gravar. I ena hörnet av gravplatsen finns en liten plats markerad, där ligger Mustapha Ben Muhammed Essousi. Han levde mellan 1898-1952. Jag har hört berättas att han kom med ett kringfarande cirkussällskap och blev kvar på gården, kanske som djursskötare.
Gravplatserna visar mycket historia och med fantasi kan man tänka sig hur olika personer levde. Därför tycker jag det är synd att denna grav nu är återtagen (liksom många andra) av kyrkogårdsförfaltningen och kommer antagligen att försvinna. Med detta kommer också en del av byn historia försvinna.

Dagen därpå fortsatte vi vår upptäckarlusta. Vi besökte Sjörup gamla kyrka utanför Ystad. Här hade vi också fått uppgift om släktgravar , men tyvärr fann vi dem inte. Vad vi fann däremot var en fantastisk natur med böljande fält och utsikt över havet. Den gamla kyrkan var från 1150-talet och användes numera endast på sommaren. Intill kyrkan låg prästgården, stor gård med många hästar och tro det eller ej en kamel mitt ibland dem. Alltså ett fint utflyktsmål även om man inte släktforskar.
En av de stora glädjeämnena är att köra runt, besöka och upptäcka dessa små samhällen. Jag undrar om de som levde där då (eller de som lever där i dag) ser det på samma sätt. Alla dessa ytor av åkrar och jordar som skulle skötas i en tid då man inte hade samma tillgång till maskiner.

Vi avslutade vår utfärd i Ystad med fika på Bäckagården och nu lyste solen för fullt.
Ett besök på Ystad museum för att fråga om någon visste något om min farfar, vi blev hänvisade till Hantverksmuseumet men där fanns inte en människa att fråga, inte ett telefonnr. eller mejladress,lite konstigt var det allt.
Nu gäller det att dokumentera och få in allt i släktträdet. Det är ett pussel att få ihop alla namn och till vem alla hör. Jag är numera ansluten till Ancestry.